Hade precis bestämt att jag skulle åka hem från skolan, kunde inte göra mer med grupparbete. Då ringer min lilla mamma, som befinner sig i Malmö och chansade på om jag hade tid med lunch. Perfekt! Så vi avnjutöt lite pasta och pizza på Vapiano, medan vi för en gångs skull kunde prata i lugn och ro. Oftast så träffas vi när barnen är med, då hinner man inte riktigt prata på samma sätt.
Min älskade lilla mamma, tack för du ringde, tack för lunchen, men framför allt tack för att du finns!

2 kommentarer:
Ser var dina starka färger kommer ifrån. ♥
l
Livet är gott men jag ser bekymrad ut..eller är det ett försök att "bli lyft"?/Kram MaE
Skicka en kommentar