Frenemy?!

De finns olika människor i mitt liv som går under kategorin Vänner/Kompisar.
Barndomsvänner som man egentligen inte har någon kontakt med, men man kommer alltid vara barndomsvänner för när man var liten så lekte man med barbie eller för att ens föräldrar helt enkelt tvingade en att leka med deras vänners snorungar.
BB-vänner faller lite under samma kategori, min mamma har full koll på vem hon låg på sal med. (helt sjukt, känns som jag är född på 1800-talet men så är ju inte fallet. Men att ligga 6-10 nyförlösta mödrar med skrikbebisar i samma sal i typ 7-14 dagar verkar för mig jobbigare än själva förlossningen!) Dessa BB-vänner har jag ju aldrig haft någon kontakt med mer än att vi åt, bajsade och sov ikapp... Men de kommer för resten av livet vara BB-kompisar och mamma kommer glatt peka ut dem på stan!
Skol/klass-kompisar är en liten splittrad grupp. En del man alltid kommer vet vem dem är, men aldrig att jag skulle umgås med dem eller knappt säga hej till dem. Andra hejar man på och snackar om vädret, inte mycket mer... En del har jag kontakt med än idag och är några av mina bästa vänner, men de är inte säkert att samma personer föll under samma kategori under själva skoltiden...
Jobbekompisar är lite som skolkompisar, men nu är man vuxen och man är trevlig mot alla, oavsett om jag gillar dem eller inte. Just nu har jag väldigt bra kolleger, men de har ju inte alltid varit så! *host, host* Dock är de skillnad på fd. jobbekompisar! Dem jag inte tyckte om, är heller inga jag väljer att prata med nu eller umgås med! Men dem man tycker om dem värnar man om och försöker hålla kontakten med!
Sen finns de Facebook-vänner, där många av mina riktiga vänner fyller ut min vännerlista! Kör lite titt som tätt rensningar, om man inte kan hälsa IRL så varför ska du få vara min vän på Facebook. Eller jag helt enkelt tycker att jag inte har något utbyte av en människa så behöver den inte vara kvar, dumma människor står högt på den listan!

Sen finns de såklart de riktiga Vänner-vännerna!
Dem som jag älskar och tar till vara på! Dem jag vill ringa om de händer något kul, dem jag söker tröst hos, dem jag kan skratta mig trött med över ett dåligt internskämt, dem som förstår mig och älskar mig för den jag är! Dem som jag kan lita på och dela allt med. Människor som jag helt enkelt alltid vill ha i mitt liv för dem får mig att må så in i helvete bra!

Sen finns de en, som jag inte vet om hon är vän eller fiende... Trodde hon var en av mina närmsta vänner som jag alltid har sjukt kul med, oavsett de är att kolla på Big Brother/Svenska Hollywoodfruar/Jersey shore/Outsiders och ha sms-maraton samtidigt eller ta sig igenom ett cykelställ med en GB-gubbe!
För när man får denna bild skickad till sig, med orden Sov Gott! så kan man ju börja undra, försöker hon ge mig mardrömmar?!

Gunilla Persson säger godnatt!