Ännu en sömnlös natt, känner mig inte så tuff just nu...
Precis när jag somnat vaknar jag av lillan som skriker i panik, de fruktansvärda som hade hänt var att hon inte hittade nappen...
Hon ville prompt sova i vår säng, orkade inte bråka med henne då maken ändå somnade på soffan så där var ju plats till henne. Hinner precis somna, då lägger hon sig på mig, skönt!! När jag väl somnat om igen, vaknar jag av att hon vrider sig och låter ynklig. Alla mammor där ute har nog samma sensor som jag då, bara väntade på kaskaden. Den kom direkt och jag lyckades rädda sängen tack vare att jag hade överkastet kvar över täcket. När hon fick en paus bar jag henne till badrummet och när hon var klar var de bara att börja städa och tvätta henne. Lyckas somna om långt om länge, plötsligt samma vridande och umkande och jag tar henne i famnen och springer in i badrummet, hinner nästan... Samma visa igen, städa, tvätta henne och byta pyjamas. Hämtar en spann och lägger mig på spikmattan. Tredje gången klara hon sig till spannen, klockan är 3.26...
Lika bra att ringa jobb, Previa, Försäkringskassan och förskolan så är de gjort!
Ställde klockan på 8 för att ringa vårdcentralen, måste dit med våra ömma halsar, somnade om men vaknade var 10 minut av ren stress och rädsla för fler kaskader...
Nu sitter barnen i soffan och verkar må oförskämt bra, själv känner jag mig som en zombie!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar