Hjärtat i halshgropen

Kom och tänka på en liten sak när jag tittade på gamla bilder på barnen. Så gammal som lillan är nu, så gammal var Prins(korv)en när han blev storebror. Jag som tyckte han var så stor då, lillan är ju nu så...liten.
Får en speciell bild i huvudet (som inte finns förevigad på bild av förklarliga orsaker!) är när lillan är 6 veckor gammal och Prins(korv)en kommer bärande på henne. Mitt hjärta kändes som de höll på att hoppa ur bröstkorgen och jag slutade nog andas. Han stånkar och stönar och går som en pingvin för att kunna ta sig fram med sin lillasyster i famnen. Stolt som en tupp hade han luft ur henne ur babysittern och kom vaklande mot mig. Vid den tiden så sprang han ifrån en om han hade tagit något han inte fick, ofta slängde han föremålet i motsatt riktning, som för att finta oss. Var livrädd att han skulle släppa henne och springa (han hade inte riktigt kunna slänga henne i motsatt riktning då hon vägde en hel del för hans lilla styrka) eller helt enkelt bara trilla. Som tur var lyckades jag behålla lugnet och gick han till mötes, de var nog bara 4 meters avstånd men de kändes som 400 meter...
Efter de satt alltid den lilla plutten fastspänd i babysittern!!