Kvällens ljudeffekt och tjänstgörande mäklare

Vilken fantastisk kväll Mem och Christopher bjöd på igår alltså, fortfarande sådär mysigt glad av alla goda nyheter och allt skrattande.

Maten dem bjöd på var utsökt, imponerande att kunna servera 12 personer så enkelt och smidigt och få de att smaka delikat.
Jag stod både för kvällens mäklare (försökte sälja på Mem och Christopher våra grannarna hus, hoppas innerligt på att jag lyckas!!!!!!) och sen stod jag för kvällens ljudeffekter. Mem hade bakat en ordentlig kladdkaka och när hon tog ut den ur ugnen hade den läckt lite ur formen. Jag skar av en bit av de läckta och stoppade de i munnen. Under tiden säger Mem: -Du, den där är nog varm!
De som händer sen vill jag att ni föreställer er såhär. Kommer ni ihåg godiset där man doppade en klubba i en påse med godispulver, som sprakade och smällde när man sen stoppade in de i munnen. Är ni med på vilket jag menar? Så kändes de i min mun, fast typ gånger 37!
Ljudet kan liknas med att när man lägger ner en bit kyckling i en överdrivet varm fritös. *prytachprasssstychpppirrsch*
Mems ögon blev stora som tefat och hon såg helt skräckslagen ut, hon berättade sen att hon trodde min sträng under tungan typ frättes bort. Ut spottade jag den sjukligt varma kladdkakebiten på diskbänken och sen stod vi bara och asgarvade i typ 5 minuter. Konstigt nog gjorde de inte ont sen, bara lite öm. Har bränt mig betydligt mer på att dricka t.ex. te.

Men kladdkakan var jättegod när den hade svalnat och fick lite kylande jordgubbar och vispgrädde till.
Sen spelades de Med Andra Ord, jag hamnad i ett helt nyktert lag och jag kan väl bara säga att vi var överlägset grymma. Men eftersom de andra fick massa banditer och laget där bland annat min egna man var med i fuskade hej vilt vann vi inte... Men så kul de var, den mesta tiden av timglaset gick åt till att alla satt dubbelvikta av skratt och försökte få luft.
Men helt plötsligt var klockan 2, alla satt och gäspade och vi styrde hemåt.
Vilken kväll, vilka vänner, helt fantastiskt underbart!!!