Vaknade 07.15...
En som uppskattade det var iallafall Sixten och jag får erkänna nu i efterhand det var rätt mysigt att komma ut och gå när det inte var beckmörkt. Helt klart att soluppgång är underskattat!
Eftersom jag fortfarande mår kymigt blev det en lugnare promenad än vanligt, hade verkligen inte kraften eller orken att spurta på.
Men väldigt stolt över mig själv att jag hittade runt på Fias runda, även om vi har gått där några gånger tillsammans så är det ingen självklarhet när det kommer till mig. Saknar helt lokalsinne, hade nog inte klarat gå rundan baklänges för då hade jag nästan garanterat gått vilse!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar