Visst, det är höst men kom igen. Att cykla genom ösregn med två barn på cykeln är inte jättekul, såvida man inte kan cykla hem igen och byta om. Nu sitter jag på bussen, våt in på skinet. Det ni ser på bilden föreställer min dygnsura sjal och keps, min genomvåta skinnjacka och makens lysande regnbyxor, som tur är bara är blöta på utsidan.
Så man kan väl sammanfatta det hela såhär, jag är torr på benen och rumpan, men helt dränkt på övre delen av kroppen.
Men såklart, kommer en kvinna, modell stor och sätter sig bredvid mig. Hon tar upp liiite mer än sitt sätte, jag får ofrivilligt dela med mig av mitt säte. Hennes kappa är droppande våt, den ligger ofrånkomligt mot mitt ben...
Så vilken tur att jag har cyklat med makens neonoranga regnbyxor i storlek XL!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar