"Krokodiltårar (Crocodili lachrymae pålatin) är ett uttryck för hycklad eller spelad sorg. Uttrycket kommer frånfolkloristiska legender där det berättas om krokodiler som gråter för att locka till sig byten, eller krokodiler som gråter för de offer som de slukar. Den senare legenden finns dokumenterad ifrån 1200-talet då den engelskefranciskanermunken Bartholomaeus Anglicus i sin skrift De proprietatibus rerum skrev: "Om krokodilen hittar en man i vattenbrynet, eller vid en klippa, dödar han honom där om han kan, och gråter sedan över honom och slukar honom till slut."[1] Denna legend fick sedermera stor spridning på 1300-talet genom berättelserna om Sir John Mandevilles resor.[2] Legenden nämns även i Erasmus av Rotterdams Adagiafrån 1500-talet och i en dansk ABC-bok från 1770 står det under bokstaven "C":"Når crocodillen ynksomt græder, den allersnarest folk opæder".[1]
Begreppet krokodiltårar nämns iShakespeares Othello Akt IV och iHenrik VI står det att läsa: "liksom krokodilen med falska tårar vandraren bedrager".
En vanlig missuppfattning är att krokodiltårar skulle betyda "stora tårar". Krokodiler kan dock gråta eftersom de har tårkörtlar, men inte på grund av att de är ledsna utan för att utsöndranatrium. De får i sig natrium i form avsalt genom sin föda och av salter i vattnet."
Är det bara jag som har haft denna missuppfattningen?
Folk måste ju ha tyckt jag var helt knäpp när jag pratat om mina barn som har "gråtit krokodiltårar" flertalet gånger, när det varit extremt ledsna och gråtit flera liter. Då tror alltså folk att jag menat att barnen har fejkat detta, att jag tycker mina barn är hycklare?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar