De var den vänskapen...

Jag trodde vi alltid skulle vara vänner...
Maken har hela tiden pekat ut dina brister men jag såg bara dina fördelar!
Du har skyddat mina barn och även mig de dagar de behövts...
Du har alltid stått där stolt och trygg, nu kan jag knappt se på dig genom mina blodsprängda tårfyllda ögon... Min näsa är förstörd av allt snörvel och jag har knappt kunnat kunnat sova en blund de senaste nätterna...
Är de detta jag får tillbaka, efter allt jag gjort för dig, vårdat dig när de behövts och beundrat dig i all din prakt!
Maken vill såga dig längs med fotknölarna, och helt ärligt tål jag inte heller dig längre!
Jag behöver inte onda saker i mitt liv, och ond är precis rätt ord för vad du har blivit!

Så de var väl den vänskapen.....

Björken, U got to go!

(Klicka på bilden, Lykkans min e helskön!)

Har aldrig visat någon tendens av pollenallergi, men så som mina ögon och näsa kliar och jag nyser 38 gånger i timmen så kan jag tyvärr inte tro något annat...

Men eftersom vi inte ska ha fler pluttebebisar som ska sova ute i vagn så behövs den ju inte lika mycket längre... Men samtidigt, var ska nu barnen sitta och leka ute när solen står som högst???

Bitter och igenbegad i ansiktet tackar jag för denna ändå rätt härliga dag i solen!

Fått mycket fixat i trädgården och sen efter liten vila (på 2,5h för mig och lillan...) så begav vi oss ner till stranden för att äte en glass, INNAN middagen!

Nu duchar de tre övriga familjemedlemmarna och sen väntar saga!

Imorgon är de tillbaka till verkligheten!