Ett väldigt sorgligt avsnitt på Glee ikväll, tårarna brände i ögonen och många tankar kom
...
Tankar på människor som inte längre finns hos oss, iallafall inte i levande form...
Satt och sydde på farmors maskin för någon dag sedan och helt plötsligt sprutade tårarna... Skulle byta den brutna nålen och då insåg jag: denna nålen var den sista farmor sydde med... Tacksam och glad att jag fick ärva alla hennes fina sysaker, trots allt från henne jag har fått min "talang" som hon kallade de. Vet inte om man någonsin kan sörja färdigt en älskad människa, men jag sörjde nog aldrig riktigt ordentligt när hon gick bort... Hade redan så
Mycket sorg i familjen sen en nära familjemedlem till min man mycket tragiskt gått bort, att jag lätt mig själv komma lite i bakgrunden... Jag var tvungen att vara stark, dessutom höggravid och hade för många trådar att hålla i för att inte världen skulle rasa... Nu kan jag äntligen sörja min älskade farmor, kvinnan som har gett mig enorm insperationoch så mycket glädje! Saknaden är stor och kommer väl alltid finnas kvar!
Har blivit extremt blödig de senast 2 åren, men kanske inte så konstigt med tanke på saknaden är stor efter en två viktiga personer!
Nu ska jag tigga en rejäl kram av min man, känner att de behövs lite extra ikväll efter detta sorliga avsnitt av en annars underbar serie!!!
Farmor och svärfar vila i frid, saknar er!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar