Detta är humor!

I alla fall min typ av humor

(Läser du bloggen via mobilen? 

Nä, min humor är inte att göra ett tomt inlägg. 

Men tydligen funkar det bara via datorn...)

Tillsammans är vi starka

I lördags fick jag äntligen tag i nya armbandet från Lilla Sophie.

Insamlingen som Sophies svägerska Danni startade medan Sophie fortfarande kämpade mot cancern. 

Armbanden görs utan vinst och alla pengar går raka vägen in till Cancerfonden genom Lilla Sophies insamling. Armbanden är väldigt populära och tar slut så fort det blir klara, men nu kan även jag bära mitt stolt.

Tillsammans är vi starka

I kväll är det dags för Tillsammans mot Cancer, klockan 20.00 på Sjuan. Sophies man Rasmus ska vara med där i kväll och jag har redan laddat upp med näsdukar, gråtgaranti på detta!

Klara fördelar

Förutom att barnen/hundarna/maken slipper bli utskällda för minsta lilla nu dessa dagar, har jag kommit på andra fördelar med att jag bor i brors lägenhet. 

• Ingen som stör när jag pluggar

• Jag kan plugga när jag vill, ingen som ska nattas, bråk som ska avstyras, hundar som ska rastas etc.

• Ingen tvätt att slänga i maskinen

• Ingen tvätt som ska hängas upp

• Ingen ren tvätt som ska vikas och sorteras in i garderoberna

• Ingen städning

• Inga barn som ska lämnas på morgonen

• Inga barn som ska hämtas på eftermiddagen

• Ingen lång busspendling, stadsbusspendlig känns som lyx

• Ingen symaskin som lockar

• Behöver inte plocka undan efter någon annan än mig själv, saker ligger liksom kvar där jag lägger dem. 

• Bestämmer själv om, när, hur, var och vad jag vill äta. Inte allt för jobbigt, med tanke på att Chill Out Sushi lounge ligger runt hörnan... 

Ännu mer söndag...

Haft pärlterapi på förmiddagen och gjort armband till Ung Cancer. Väldigt skönt både för själ och nerver. Fick sällskap av bror, hans snygga tösatant och hennes tokiga barn. Perfekt söndagssyssla!

Fick gjort 15 armband och inte ett enda felstavat! (Eller bokstäver på fel håll som en del lyckades med...)

Käkat lunch och nu installerat mig i brors lägenhet. Är trött så jag skulle kunna gå och lägga mig...ja, för en kvart sedan! Men tekniskt sett är ju egentligen klockan snart sex på kvällen... 

Har gjort en liten studiehörna i köket, men här var dåligt ljus så jag snodde lampan i fönstret. 

Det är ju inte bara tenta på torsdag i verksamhetsutveckling, nä vi trycker in ett lite prov i medicinsk engelska imorgon också, på allt vi gått igenom hitintills!!!

Men det är ju bara sju kapitel i boken och sen att vi ska kunna det frenetiska alfabetet utantill... 

Så nu sitter jag här, råpluggar glosor och hur man skriver intyg, med ögonen i kors och försöker koppla bort torsdagens tenta en stund. 

Njut av er söndag och krama varandra från mig! 

Söndag

Slappnade av lite igår med tjejmiddag i mammaland, alltså min mammagrupp är galna!!! Åt underbart gott som Annelie lagat i flera dagar, drack vatten pga av huvudvärk och skrattade så jag fick kramp. Önskar ni hade kunnat vara en fluga på väggen, för saker som diskuterades igår kan inte återberättas. Men kan ju säga såhär, Fyra bröllop och en begravning har nu fått annat namn, många musikvideor har fått nya texter och vi lärde oss mycket nytt om varandras, på en heeeelt ny nivå! 

Jag och Alex tog taxi hem vid 02, Anna och Annelie fortsatte partyt och firade extra att klockan ställdes tillbaka en timme. 

Själv är jag nu på väg in till Malmö, flyttar hemifrån helt enkelt denna veckan...

Intar min brors lägenhet och kan förhoppningsvis plugga i lugn och ro, samtidigt som min familj slipper mitt hemska humör. Dem har höstlov alla tre och kan njuta att bara vara, precis som sig bör!

Så får vi hoppas jag är välkommen hem sen efter tentan...

...

Efter ytterligare en explosion for jag hemmifrån, utan mål eller förstånd. Körde utan riktning men befann mig plötsligt utanför kyrkogården där farmor ligger begravd. Farfar finns där också, vid farmors sida. Men eftersom farfar gick bort många år innan jag föddes finns det inte riktigt samma band till honom... 

Stannade bilen och gick in till farmor, sen bröt jag ihop. Satt där och stortjöt, tårarna sprutade och hela jag skakade. Har nog aldrig riktigt sörjt farmors bortgång, hon gick bort precis när svärfar dramatiskt hade gått bort och vi alla befann oss i ett vakum. Nu grät jag, flera års påsamlade tårar sabbade sminket och droppade ner på den fuktiga marken. Plötsligt lyser hela kyrkogården upp av solen och jag blir nästan bländad av det skarpa ljuset. Kände solen värma mig och kunde höra farmors trygga skratt omfamna mig. 

Hon finns fortfarande här, även om hon inte finns här på det sättet jag önskar. 

Känner mig lugnare nu, men totalt slutkörd och jätteledsen. 

Vill vara glad, full av energi och ännu mer glad. Just nu är jag inte Sanna...

Aaaarggghrgh

Känner mig just nu som en trotsig treåring, sätter mig på tvären till allt!

Är arg hela tiden, minsta lilla irriterar mig till galenskap och jag blir förbannad och exploderar för ingenting. Just nu undviker barnen och maken mig, jag förstår dem. Vill inte heller vara i närheten av mig, går det att lösa?

Hundarna busar i närheten av mig och jag blir tokig. Barnen smaskar/har tvn för högt/bråkar/stökar ner/gör annat än de jag sagt och jag förvandlas till ett åskmoln som skjuter blixtar. 

Sitter just nu med böckerna, och pluggar jag? Nej, jag skriver här istället för jag har helt låst mig...

Är förbannad på böckerna som är så jävla kladdigt skrivna, förbannad på mina anteckningar som makes no sence! Vem fan har skrivit dem liksom?? 

Förbannad på mig själv för att jag inte fattar eller kan skriva ordentligt. Suddar mer än jag skriver. Förbannad på vår lärare som tycker detta är så jäkla enkelt och logiskt, och för att han säger Acceptera som Asseptera! 

Förbannad för att radion inte spelar musik utan har massa reportage.

Förbannad för att ljuset är fel, tröjan sitter konstigt och jag har ont i min rygg! 

Aaaaaaarrrhhggfhh, jag hatar detta!!!!!!

Är så stressad så jag inte kan sova ordentligt. Har konstant halsbränna, som inte är halsbränna utan bara att allt jag äter eller dricker står mig upp i halsen. Känns konstant som jag ska spy och ont i huvudet. Jag vill att detta ska vara över nu. Skiter fullständigt hur många poäng jag får på tentan, så länge jag får godkänt. Bara precis godkänt är vad jag önskar, så jag kan lämna skiten bakom mig sen. 

Kokar i hela kroppen och jag kan inte koncentrera mig på texterna, jag hatar verksamhetsutveckling!!!!!!!!

Ursäkta om jag svor, men jag är inte så glad just nu...

Suck!

Regnovädret förra veckan bevisade att min väska inte var helt vattentätt...

Nu är allting torrt, men en hel del är förstört. Som mina anteckningar till nästa veckas tenta t.ex....

Även många sidor i mitt engelskablock är marinerat och upplöst... Men det oroar vi oss för lite senare! 

Vacker som få...

Jag pluggar...

Min hjärna sprängs snart...

Visst ser jag intelligent ut när jag pluggar...

(Ni förstår jul själv hur viktigt detta blogginlägg var att göra, just nu!!) 

My vote goes to...

Har du inget att göra just NU? Då vet jag vad du kan göra, nämligen rösta på årets Lucia i Trelleborg!

Skriv TBGLucia 3 till nummer 72672!

Brukar aldrig annars bry mig, men nu är det ju min kompis Alexandra, hennes lillasyster Cornelia som är kandidat! (Ja, hon är ju även lillasyster till  Daniella, Rasmus och Olivia...) 

Cornelia har en röst "som får Guds änglar att gråta!!" Nä, jag bara skojade, hon sjunger inte som Gunilla Perssons dotter Erika!!

Men Cornelia har en jäkla röst, den tjejen kommer gå långt!

Jädra söt tjej också! 

Gå in på TAs hemsida och hör henne och de andra kandidaterna sjunga. Jag lyssnade igenom alla av ren nyfikenhet, men där fanns ju aldrig något tvivel. Cornelia Dahl ska vara Trelleborgs Lucia 2013!!

Fuck U Google!

Vad tusan vill Google ha sagt med detta??

Hade Google var en person hade Google varit en flottig, överviktig man med världens sämsta kvinnosyn, levande på medeltiden (eller idag i typ Jemen) med extremt liten penis. Luktande svett och dålig fylla och klädd i gråa mjukisbyxor, med bromsspår!

Män har tydligen inte så många saker dem INTE ska göra...

Dålig-mamma.com

Vad gör en sunkig kökshandduk mitt bland alla skolböcker och anteckningar... Jo den räddar just nu mitt liv!!

Den är nämligen en hemlig skattgömma, i skydd från barnen. Jag vet jag är en hemsk mamma som äter choklad mitt i veckan när inte mina barn får, men man har rätt att tröstäta choklad när man har tentaångest! Därav den sunkiga handduken mitt bland alla skolböcker och anteckningar.

Vill ni veta ännu en sak som gör mig till en dålig mamma?

Det är barnens choklad som jag stulit...

Men va fan, dem har ju ingen tentaångest, dem behöver den ju inte NU!!!

Eget liv!

Min ajfån ändrar astrött till asylrätt...

Vad vill den säga mig med detta?

Att jag ska sluta gnälla?

Att det är dags att sova?

Att jag inte ska skicka sms från sängen ner till maken som sitter i soffan? 

Är det så att min ajfån vill ha någon sorts asylrätt? 

Eller är det bara så att min ajfån också är just astrött?

Hm....

Godnatt! 

Sant!

Nu får ni nog zoma lite, men det är det värt!

Anmälde mig som organdonater för flera år sedan, en självklarhet för mig!

Är du inte redan organdonator men vill bli, anmäl dig då DIREKT! 

Vänta inte, vem vet vad som händer imorgon, nästa vecka, om en månad. Förhoppningsvis inget som gör att dina organ behöver doneras. Men om du, eller någon du håller kär behöver ett nytt organ för att kunna överleva, är jag ganska säker på att du hade varit evig tacksam till den personen som hade anmält sig som donater innan hen dog i en olycka eller liknande! 

Dessutom, låt inte detta behöva vara ett val för dina efterlevande. Har du redan uttryckt din önskan behöver dem inte besluta om din kropp, döden är jobbig tillräcklig för de som blir kvar liksom... 

Jag vet inte

Godmorgon gott folk! Inatt vaknade jag 00.45 och fick för mig att det var något som var jätteviktigt att göra men kände att jag behövde sova lite till, så jag ställde att klockan skulle ringa en timme senare...

Kan inte komma ihåg att jag sen stängt av klockan när den väl ringde, och det där superviktiga har jag ju då inte gjort. Eftersom jag inte har en aning om vad det var...

Kickar igång den här morgonen med att göra smoothie att ha till lunch, vattnas redan i munnen.

Hallon + Blåbär + Banan + Apelsin + Kvarg = Lööööööv

Nu är barnen lämnade på vars ett håll och jag har placerat min rumpa på ett sunkigt bussäte. Sitter och läser Lykkans fina text om och om igen som hon visade på förskolan. Min lilla tulla är inte så liten längre...

Ha en bra dag gott folk! 

FYI

Det gör djävulskt ont att nysa när man ligger på spikmatta!   

FYI=For Your Information...

Date med trolleri

Efter en hemsk och regnig dag, träffade jag upp mina underbara fd kollegor Martina och Helene på vårt gemensamma favoritställe, Chill Out. 

Har inte träffats alla tre på väldigt länge så vi fick gå igenom båda nya jobb, flytt, ljusmissbruk (i och för sig ett stående samtalsämne när Martina är med) barnens nya skolor och förskolar, familjerelationer och självklart vad som hänt på vår tidigare arbetsplats! Dessutom åt vi ju då sushi alltså...

Ska nu göra ett litet trick för er. 

Här nedanför har ni ett fat med sushi, 32 delikata bitar i fyra olika varianter. Några toppade med mango, någon med rostad lök och en annan med jordgubbar. Fyllningen består väl av rå fisk i olika former, ris, sjögräs, chili aioli, lite grönsaker och antagligen så mycket mer som jag inte förstår mig på...

Nu till mitt trick! 

 

Sim Salabim...

*puff* Och allt det god är borta! Voilà! 

Fast lite till fick plats! Det finns nämligen alltid plats för Chill Outs varma sushi!!

Och det finns ALLTID plats för efterrätt!! 

Sen finns där också alltid plats för liiite sushi till! Fast egentligen var det till maken jag tog med hem, även om han inte fick allting för sig själv...

Nu ska jag krypa ner i sängen, läsa på till medicinska engelskan och försöka glömma denna dag. Min jacka, tröja, sjal och keps är fortfarande fuktiga, rätt så jätte oskönt faktiskt!!! 

FML, lite blöt

Vad f-n är detta för jäkla väder????

Visst, det är höst men kom igen. Att cykla genom ösregn med två barn på cykeln är inte jättekul, såvida man inte kan cykla hem igen och byta om. Nu sitter jag på bussen, våt in på skinet. Det ni ser på bilden föreställer min dygnsura sjal och keps, min genomvåta skinnjacka och makens lysande regnbyxor, som tur är bara är blöta på utsidan. 

Så man kan väl sammanfatta det hela såhär, jag är torr på benen och rumpan, men helt dränkt på övre delen av kroppen. 

Men såklart, kommer en kvinna, modell stor och sätter sig bredvid mig. Hon tar upp liiite mer än sitt sätte, jag får ofrivilligt dela med mig av mitt säte. Hennes kappa är droppande våt, den ligger ofrånkomligt mot mitt ben... 

Så vilken tur att jag har cyklat med makens neonoranga regnbyxor i storlek XL!! 

Bästis hemma igen!!

Nu är maken och Sixten hemma igen, vet inte vem som är gladast, Happy eller Sixten. Farit runt som två Duracellkaniner och jagat varandra och brottats. Nu tog orken helt slut och dem båda däckade medan jag fixade undan middagen. 

Happy tog Sixtens korg (!!) och Sixten däckade på plats.

Så det är väl egentligen först nu som ordningen är helt återställd, med hela familjen samlad igen! 

En ära

Min nyservade maskin valde att bara: Nej nej, jag jobbar inte på en söndag! Den ville helt enkelt inte idag...

Så jag har plockat fram farmors fina gamla maskin, från 1959!

Känns väldigt sentimentalt och fint att använda min älskade farmors symaskin. Den hon har sytt min mammas och mina fastrars brudklänningar på. Min och mina kusiners dopklänningar. Ja, farmor sydde allt. Älskade att vara i hennes syrum när jag hälsade på, hon lät mig prova sy och jag vill tro att där och då föddes mitt intresse för textiler, sömnad, kreationer och skapande. Sömnad för mig är lika med min busiga farmor helt enkelt!

Vill inte använda de spolar som det redan finns tråd på, det är ju tråd som min farmor spolat på. Är stolt att jag fick ärva farmors sysaker och tacksam till släkten som såg det som en självklarhet att jag ensam skulle få rensa och sorterat i hennes syrum efter hon gått bort. En ära att få förvalta hennes älskade ägodelar, jag hoppas jag gör henne stolt genom mina skapelser.

Hittade kvittot, där det står att farfar betalde 200:- i handpenning och sedan 795:- resterande. Den 24 juni 1959 köpte min farfar, Handlare Carl Sjöström, denna symaskin av Sven Olsson. Detta kvitto är lika dyrbart för mig som själva maskinen.

Även garantin finns kvar, undrar om den fortfarande gäller? 

Fy fan vad jag saknar dig nu farmor!!!